Man ska inte nätdejta har jag kommit fram till för jisses vad människor ljuger om sig själva.

Får man ljuga liiiite om hur man mår?

Jag behöver få vara själv men vet inte riktigt hur jag ska framför budskapet till hanen. Måste jag ta till en lögn om magsjuka eller något? Nä det ska jag väl inte behöva, fast han blir ju oerhört stött om jag skulle säga till honom att stanna hemma för att jag behöver vara själv en helg. Suck!

Kärleken som kan vara underbar, dötråkig, glädjefull, själsdödande, fantastisk eller helt enkelt katastrofal är något de flesta av oss kan känna igen.

Antingen växer man med varandra tillsammans eller så när man sig på sin partner och denne krymper och torkar bort.

Nattugglan har upplevt båda delarna i sitt liv.

Idag fick en person som gjort mig mycket besviken höra vad jag borde ha sagt tidigare. Det är en mycket ensam och egocentrisk person där allt kretsar kring honom och som när sig på nära och käras energi.

Nattugglan borde börja rugga nu. Rugga bort allt gammalt skräp och låta nya fjädrar växa ut. Nya blanka starka fräscha fjädrar som hon kan flyga tyst och smidigt på i många mil. Får väl se när ruggningen startar, ikväll kanske och då blir det till att städa boet hela långa helgen. Det kan behövas.

I raketfart snubblade helgen på. Kärlekslågan som nästan hade slocknat började glöda, flammade upp och brinner med en stabil, lugn och rogivande kraft.

Efter ett långt kvällssamtal känns livet ganska enkelt trots den tragiska rivstarten. Snart tror jag att ett speciellt ljus kommer att få brinna. Ett ljus som en god vän gav mig för länge sedan, ett drömprinsljus i form av en liten groda.

Nattugglan sitter i solskenet och njuter. Räknar ner tills hon får slå sig ner på en gren som väntar.

Nattugglan har fått luft under vingarna, flyger lågt och stilla, bidar sin tid, väntar på att slå sig ner på grenen och studera omgivningen. På lördag morgon flyger nattugglan över länsgränsen och sätter sig ner och iakttar. Hoppas på god jaktlycka