Ibland förvånas jag över människor som är dum i huvudet.

Nu finns det i min bekantskapskrets en manlig person som ältar mer än vad min gamla mamma gör. Han ältar om hur det förflutna lurat honom på en massa trevliga saker som inte går att uppleva igen. Hur andra lurat honom att göra fel och att andra försett honom med fel uppgifter och information. Vart ligger det egna ansvaret över det egna livet frågar jag honom? Oj oj oj det skulle jag inte ha frågat för jag är ju lika dum i huvudet som alla andra människor. Så var det slut på den diskussionen ha ha ha  

Klockan är bara 9 på förmiddagen och jag har redan skavsår i öronen av Hyacints röst och ständiga pratande. Två personer har kommit förbi hos mig med frågor till mig som hon direkt har lagt sig i. Frågeställaren har inte ens hunnit prata klart innan hon har svarat en massa men inte gett svar på frågan. Jag bara vänder mig om och fortsätter jobba, ber frågeställarna om ursäkt att jag inte fick möjlighet att svara på deras frågor

Gårdagen bjöd ju på ett sååå trålande vårväder att jag inte ville vara inomhus. Nu har jag ju ett jobb som tycker att jag ska utföra mina arbetsuppgifter inomhus. Men en kort stund i solen blev det i alla fall.

Denna dag har inget särskilt ämne, inte heller har jag något särskilt att skriva om, inte ens något att klaga över än så länge. Det kan ju kanske bero på att dagen började alldeles för tidigt för en Nattuggla och dessutom ett besök hos tandläkaren. Känsloregistret är nog lite blasé och därför inte någon reaktion eller reflektion

Tjolahopp så var helgen över. Fylld av festligheter och besök.

Jag måste göra något åt mitt fantastiskt dåliga omdöme, nu blir det till att MYCKET hårt granska de grodor och paddor som kommer i min väg. Det här var det yttersta bottennappet. Nu kan det väl bara vända.

Så gick helgen i en rasande takt. Jag vet inte riktigt vart tiden mellan fredagkväll och måndagmorgon tog vägen. Plöjde i alla fall igenom en serie som gått på tv, jag ser ju inte annars så mycket tv. Ja den var ju ganska bra faktiskt, det kommer väl någon säsong 2 också.

Tillbaka på jobbet i alla fall, ordningen är återställd och chefen är på plats

Söndagsmorgon, ligger kvar i sängen. Det är tyst bara vinden som river i markiserna. Ska försöka göra nåt vettigt av den här dagen nu när kroppen har gått tillbaka till normalläge efter förkylningen.

Jag tycker att jag är ödmjuk och tolerant gentemot andra människor men ibland så funderar jag varför ska man vara det?   

Igår när jag skulle köra ut från parkeringen på jobbet så ser jag en kollega (55 ÅR) som jobbar i ett annat hus, hon väntade uppenbarligen på maken och skjuts hem. Jag måste köra ganska nära eftersom det är lite trångt, jag tänker precis höja handen och vinka när människan ser mig och VÄNDER sig om in mot väggen och ryggen emot mig. Hon står med sin näsa ca 20 cm från husväggen tills jag åkt förbi (kollade backspegeln), jaha och vad hade jag gjort henne då? En del är bara så himla osmidiga.   

Man kan älska på så många olika sätt. Mina barn och syskon älskar jag över allt annat även om de ibland sårar eller gör mig besviken, min kärlek till dem finns alltid.

Mina vänner tycker jag väldigt mycket om, en del mer och andra mindre, de kan ibland också såra eller göra mig besviken och då försvinner lite av det magiska med vänskap. En del mycket få vänner kommer alltid att finnas på en särskild plats i mitt hjärta.

En ny partner kan kanske få lite svårt att trängas med alla som delar på min kärlek men det finns en ledig plats för honom också.