i min jakt på den perfekta mannen har jag funnit en padda och en något mullig och kramgo prinskandidat. Paddan var en feg jäkel som trodde att sanningen om honom och hans liv i paddfarmen skulle skada, nä såna kan hålla sig i södra industriområdet, där gör de bäst nytta.

Den mullige prinskandidaten är en kul typ, ska väl testa och se hur länge han klarar av att vara sig själv. Men han verkar ärlig i alla fall till skillnad från paddan. 

Ibland blir jag så ledsen när de stora hajarna går skadefri ur en tvist medan de små som sliter och vet hur verkligheten är får skuld för sånt som de stora hajarna har bestämt. Det har hänt saker i Gruvan idag som gör mig olycklig.